Varning för bluffen Rofub!

Om det är något jag verkligen superhatar så är det företag som bygger sin verksamhet på att skicka ut bluffakturor till folk. Bedrägliga företag. Ibland handlar det om annonsplatser i idiotiska kataloger eller på hemsidor. Men när det gäller ROFUB – Riksorganisationen för utsatta barn är bedrägeriet värre än så, de ger sken av att bedriva behjärtansvärd verksamhet.

När de ringde upp mitt företag så utryckte de också lite luddigt att de samarbetade med Lärbro skola, alltså den skola som ligger närmast oss. Det gör de inte alls. Bluff och båg.

Pool Media heter företaget som knutit flera sådana här bluffinsamlingar till sig: Hem och Skola, ENS – Ett narkotikafritt Sverige, Kampanjen Rökfri Ungdom och Noll tolerans mot mobbing. Att de har lyckats kapa det inarbetade varumärket Hem och Skola är helt sinnessjukt, men sant.

Jag blev tveksam under samtalet igår. Jag sa att jag ville ha skriftlig information för att kunna diskutera med min kompanjon. Då kommer det hem en ORDERBEKRÄFTELSE. Jag har då f-n inte gjort någon order hos dem. Nu har jag mailat en kopia av fakturan, se bilden. Jag kommer också att posta fakturan med påskriften ”BESTRIDER BESTÄLLNING”.

Om ni vill veta mer om det här skitföretaget kan ni kolla här:
Drugnews
Accent Magasin

Ni kan också kolla på det här tv-inslaget:

Eller kolla på hela Uppdrag Granskning (det finns tyvärr ingen kod att bädda in)

Har du liksom jag fått hem en orderbekräftelse, hittar du instruktioner om hur man agerar för att avbryta påhittet på följande ställen:
ST-tidningen
Företagarna

Egen chaufför med Google?

I helgen har det kört omkring förarlösa bilar på vägarna mellan Silicon valley och Santa Monica i Kalifornien. Sökjätten Google ligger bakom testet med robotstyrda bilar.

Det här är ingressen till en liten artikel i Dagens Nyheter. Nu har det alltså gått så pass långt att Google har så bra koll på vägnäten att de inlett försök med att låta bilar styras av robotar. Tanken svindlar, eller hur? Det känns lite läskigt med robotar som kör bilar. Vad händer om de får systemfel? Hur klarar de oväntade händelser? Hur kan en robotstyrd bil kommunicera med andra trafikanter, till exempel ta ögonkontakt med en fotgängare?

Men så läser jag lite till:

Men det som Google ser som den främsta fördelen är att den som lyckas koppla bort att bilen körs av en robot, kan ägna sig åt annat än körning – som att jobba på sin laptop eller se på tv.

Som att ha sin egen tågvagn! Då skulle jag alltså kunna sätta mig i bilen, säga till roboten att köra till kontoret i Visby och sen kan jag pyssla med vad jag vill under färden. Under förutsättning att jag har säkerhetsbälte på… Det är ju ganska cool. Men känns också lite mesigt. Vad händer med körkompetensen om man aldrig kör själv? Kommer man faktiskt att kunna slappna av och lita på en robot?

Bästa banken?

Jag läser i Svenska Dagbladet att Handelsbanken åter ligger bäst bland banker vad gäller kundnöjdhet. Vad beror det på?

När jag var lite och bodde i Roma hade vi Handelsbanken. Det var enkelt. Jag tror att kontorschefen hette Wisén och var mamma till en tjej jag lekte med någon gång. I alla fall var det enkelt. Hon visste vem jag var. Jag hade också en blå sparbössehund från Handelsbanken. Eftersom vi i skolan fick lära oss att spara med hjälp av Postsparbanken. Men fick ta med sig någon liten slant som lades i en bössa med kanske 30 fack – ett för varje barn i klassen – och så klistrade fröken in en liten frimärksbild i ens bankbok som var en del i en saga. Så, kanske var det den bankboken som gjorde att jag sen hade ett konto på Postsparbanken också?

Nåväl. Jag flyttade till Uppsala och jobbade i min systers affär, vars dagskassa vi gick med till centrala Handelsbanken mitt i city. Trots att det var en stor bank, kände jag mig hemma där och fick en relation till en del som jobbade där. Och en som jobbade där var min kusin Inger, så det underlättade ju hemkänslan. När jag började jobba för Uppsala kommun öppnades ett konto på Upsala Sparbank och därför kom den att bli min bank i flera år framåt. Jag flyttade till Växjö och för både mig och Roine var Sparbanken och sedemera Swedbank ett självklart val. Vi fick bra stöd som företagare och privatpersoner, både av kontoret i Växjö centrum och särskilt på det lokala kontoret i Teleborgs centrum.

Sen flyttade vi till Gotland och ville köpa hus. Där sprack vår relation med Swedbank för vi blev alldeles häpna av det konstiga bemötande vi fick. Vi bytte till Handelsbanken i Slite där vi fick enastående service och framför allt känner alla på banken igen oss. Det är mycket värt att ha en sådan kontakt med folk på banken.

Så varför har vi egentligen Handelsbanken? Banken fungerar, internetbanken fungerar och vi gillar dem som jobbar på banken. Sen är det *peppar peppar ta i trä* sällan ståhej runt Handelsbanken. De gör sitt jobb men hamnar inte i stora rubriker.

Twittra med Twitter?

Vet inte säkert om det heter att man ”twittrar” om man använder microbloggtjänsten Twitter, men låt oss anta att det heter twittra. Tror ni att Twitter (och andra liknande tjänster) kommer att bli en större grej än bloggar, eller är det en övergående fluga (typ internet, ha ha ha)?

Det enda jag har tyckt är lite spännande i Twitter-rapporteringen är Sveriges Twixdag – alltså en samlingsplats där man kan följa alla riksdagspersoner som twittrar. Av någon anledning kändes det lite intressant för mig.

Jag har varit inne och kollat på hemsidor för Twitter, Bloggy och någon mer liknande tjänst vars namn jag glömt… Jag har bara känt mig häpen. Vem ska orka ta emot all den här dagsrapporteringen om vad folk gör? Varför ska man ens bry sig? Och vill folk verkligen rapportera om allt de gör? Snacka om att ”storebror ser dig” får en ny dimension om folk frivilligt rapporterar lite vad som helst – även om de förstås själva väljer vad de skriver, så är det inte alltid man vet innan vad som ska ske och då har man lagt ut ett spår med twitter-rapporter som gör att andra ganska enkelt kan räkna ut vad som skedde sen. Och om en som twittrar flitigt plötsligt inte twittrar – hur reagerar de som följer just den här personens förehavanden då? ”Har det hänt en olycka?” Och personen själv är bara less och sur, har grävt ner sig under en filt, kollar på film, käkar glass och vill vara i fred…

På Facebook skriver jag i mitt statusfält då och då. Det är ungefär som att twittra. Men det känns som att Twitter kräver lite fler rapporter om läget, därför att det är tjänstens enda funktion. På Facebook struntar folk i att ändra sin status i både dagar, veckor och måndar och det är okej. Är det lika okej om man twittrar? Blir det inte en liten större press på att man ska rapportera – och det kanske rent av är det som gör att folk tycker det är roligt?

Vad tycker ni om Twitter?

Mutor för att dissa Apple?

Stackars Microsoft, nu erbjuder de, enligt Mac World, vissa bloggare 15 000 kr för att de ska skriva illa om Apple i sina bloggar!

Jo jo. Personligen skriver jag hellre en massa gott om Apple alldeles gratis PLUS att jag går runt som en levande Apple/mac-missionär. På gränsen till tjatig.