Nya tag med qigong…

Jaha, då är jag där igen då. Optimistiskt satte jag igång att träna qigong för fem dagar sedan. Min strategi är att hålla ambitionsnivån mycket låg. Ett pass qigong + utjämningsövning tar ungefär en kvart för mig. Det är ju nästan ingen tid alls. Den här gången ska jag ha större tålamod, inte löpa amok och lägga till en massa fler saker innan jag vet att rutinen har satt sig och jag börjar märka effekt. Det är så lätt hänt att jag blir övermodig och tror att jag ska klara mer än vad jag rent faktiskt kan.

Jag har fortfarande kronisk, daglig migrän. 1997 då jag tränade qigong exemplariskt fick jag många bra hälsoeffekter: min allergi försvann, immunförsvaret stärktes och jag fick energi så att jag kände mig pigg! Men, min migrän fortsatte att vara som den var, där blev det ingen effekt alls. Migränen är alltså ett hinder som jag ständigt måste räkna in. Jag kan inte förvänta mig att att effekten ska bli att min migrän försvinner, men däremot att jag mår bättre, blir starkare och mer aktiv när jag inte har ont i huvudet (migränen försvinner oftast med medicin, fast inte alltid).

Jag är fortfarande i övergångsåldern, eller så har jag gått in i menopausen, om ett par månader vet jag säkert att det är så. En skillnad mot förra gången jag försökte ta upp min qigong-träning är att den hormonutlösta ryggvärken inte känns av så ofta nu. I långa perioder har den varit helt borta. Det underlättar ju träningen avsevärt. OBS! Det handlar inte om vanlig värk i ryggmusklerna, sådan värk tror jag snabbt blir bättre av qigong. Men den värk jag fick under övergångsåren förvärrades av träningen och då blir det till sist svårt att motivera sig och jag klarar inte att genomföra träningen när ryggslutet värker.

Min plan är alltså så här:

  1. Träna qigong + utjämningsövning 15 minuter varje dag
  2. Om jag har för mycket migrän: ersätt med en andningsmeditation.

Inget mer än så. Jag ska stålsätta mig för att inte lägga till något alls till detta förrän tidigast efter att jag klarat detta under en månad. Men det kliar redan i fingrarna… Innan jag började skriva det här blogginlägget sökte jag efter qigong-övningar för klimakteriet – men hallå, stopp där! Inget mer sa jag ju!

Jag vet att det är bra att i vilket fall göra en andningsmeditation varje dag och att göra själva träningen utan utjämningsövningen en gång till skadar ju inte heller. Hallå!!! Stopp sa jag ju?

Så snart jag går över gränsen och tror att jag ska klara så mycket mer, blir fallet högre när jag inte klarar att träna någon dag. Då kommer jag in i en dålig spiral och till sist känns det inte värt att försöka.

Rent faktiskt är det så att om jag klarar att träna qigong 15 minuter varje dag så har jag gjort ett fantastiskt framsteg jämfört med att inte träna alls. Just när jag gör det känns det så himla enkelt, det är därför jag blir övermodig.

Om jag klarar att upprätthålla den här träningsnivån i en månad, då kan jag lägga på en grej till. Först när jag klarat den nivån en månad kan det bli dags för ännu något mer – eller kanske inte? Det viktigaste är att hitta en nivå som jag förmår att upprätthålla, inte att göra så mycket som möjligt.

Redan igår var jag sängliggande nästan hela dagen pga migrän, så då ville jag inte träna, men jag gjorde en andningsmeditation innan jag gick till sängs. Kanske har jag äntligen blivit smart nog att överlista min migräns attacker på min träningsrutin?

Så var det dags igen då…

Jag vågar knappt skriva att jag börjat träna qigong igen, för det är inget roligt när jag sedan tappar rutinen igen. Precis som jag skrev innan är övergångsålder med bl.a. ryggvärk ett problem när jag tränar qigong. Det är inte så enkelt som att ryggvärken blir bättre bara för att jag tränar… Om jag hade tid att träna flera gånger om dagen kanske jag kunde komma så långt att just ryggvärken påverkades, men det är en bit dit.

Det är skillnad på ryggvärk och ryggvärk. Vanlig ryggvärk, sådan som man primärt får därför att man misskött eller överbelastat sin rygg, den värken kan man stretcha och träna och fixa med. Men den här värken är mer som det ömma jag kan känna i äggstockarna i vissa faser i menscykeln och den typen av värk tränar man inte bort på det sättet. Däremot gör överbelastning uppepå den värken att det blir ännu värre…

Jag är helt övertygad om att det som ska till för att få ordning på den här ryggvärken har med hormonbalans att göra och om jag tränar qigong så pass att hormonerna kommer i ordning, så tror jag att jag skulle kunna bli bättre. Men, det är alltså svårt att tvinga mig att träna just när ryggen är som värst eller, för den delen, när migränen är som värst.

Trots detta gör jag ett försök att träna qigong igen. Jag vet att träningen alltid har bra effekter och den snabbaste effekten är att jag blir piggare, en annan effekt som jag hoppas på är att få bort pollenallergin, eftersom jag lyckats med det 1997.

Håll tummarna för mig!

Lu Zijan är 118 år och rör sig som en fågel!

I den här filmen är Lu Zijan 118 år. Det är fantastiskt att någon kan bli 118 år. Att dessutom kunna röra sig så här smidigt och ha kvar perfekt balans är helt unikt.

Jag inser att om jag ska lyckas med min föresats att leva tills jag blir minst 120 så kommer jag att få ligga i med min qigongträning…

Minskar vikten med QiGong?

Det finns speciella rörelser för den som vill gå ner i vikt med qigong men jag har ingen personlig erfarenhet av hur det fungerar. Däremot sa mina qigong-instruktörer att vikten skulle normaliseras med den träning jag lärt mig. Det innebär inte att man blir pinnsmal, men att man får en ”hälsosam” vikt. (Omvänt betyder det att underviktiga personer kan räkna med att lägga på sig ett par kilo om de tränar qigong.)

Men, hur går det till?

Jag tror att de flesta som tränar qigong märker ganska snabbt att magen kommer i ordning, arbetar mer regelbundet och att den blir lite plattare. Jag tror att tarmen rensar ur bättre och att man får mindre gaser. (Även om det inte låter så trevligt att skriva om). Det gör att man får en upplevelse av att man blir lite smalare – byxorna sitter lite lösare.

Något annat som händer är att blodsockersvängningarna planar ut lite. Det här är alltså en så pass kraftfull effekt att mina instruktörer upplyste om att det kunde få konsekvenser för diabetiker – de måste vara observanta för att kunna justera sin insulin-medicinering. Jag märker idag att jag varit mindre hungrig eller ”sugen på något litet” på eftermiddagen.

Sen påstås det att qigong också påverkar förbränningen i kroppen, detta kan jag svårligen bevisa och vet inte heller hur det ”känns” ifall det är så. Men är det så, har det förstås också med viktminskning att göra.

Därtill kommer effekten av att man blir piggare, det betyder förstås att man blir sugen på mer fysisk aktivitet.

Så, sammantaget är det inga konstigheter och inget magiskt. Tränar man qigong regelbundet kommer kroppen att påverkas – det vore mer konstigt om den inte gjorde det.

Trött QiGong

Jag har just tränat QiGong och klockan är bara sju på morgonen. Något som jag har lite luddigt i bakhuvudet är hur man förhåller sig till om man är trött när man tränar QiGong. För å ena sidan blir man piggare av att träna QiGong, fast å andra sidan, om man verkligen behöver mer sömn, så kan QiGong få en att gäspa och då är det mer ett tecken på att man behöver sova.

Så om jag kanske var lite morgontrött och gäspade nu, betyder det att jag egentligen borde gå och sova lite till? Jag kommer att stanna uppe i vilket fall. Jag satsar mer på att gå och lägga mig i tid och sen kunna kliva upp innan sex för att ge mig själv bra förutsättningar att träna QiGong på morgonen.

Jag tror att morgonträning är ett av de bästa sätten att lyckas få in QiGongträning varje dag. Om man kliver upp och vet att det är det man ska göra. För två år sedan försökte jag få in träningen mot slutet av dagen och det var så lätt att tappa sugen på vägen. Då var inte morgoträning ett val eftersom jag oftast vaknade med svår migrän. Nu är huvudvärken lite lättare på morgonen och ibland dröjer den lite. Då har jag en chans att kunna träna innan den bryter fram.