Stoppa plågsamma försök med migräniker!

Migrän är en särskild typ av huvudvärk som förutom en dunkande, ofta halvsidig värk i huvudet också har symtom som illamående, ljus- och ljudkänslighet. Den kan helt slå ut en drabbad under ett svårare anfall.

När inte vanliga värktabletter räcker behövs mer specifik migränmedicin som får de inflammerade och förstorade blodkärlen att dra ihop sig. När jag var ung var substansen ergotamin ett ämne som användes i läkemedel som Cafergot och Anervan. Tyvärr ger det otrevliga biverkningar i form av vita fingrar och man kan känna hur både hals och lår ”snörps ihop” och idag skrivs sällan ergotamin ut.

Triptanerna kommer

1992 lanserades det nya läkemedlet mot migrän: Imigran som innehåller den verksamma substansen Sumatriptan. I läkemedelsgruppen triptaner kom sedan zolmitriptan, naratriptan och eletriptan m fl. 

Först kom Imigran som injektioner och efter ett tag också som tabletter, tack och lov. Då sades det att man inte skulle kunna få läkemedelsutlöst huvudvärk av triptaner. Men så började läkarna tycka att man nog kunde få det i alla fall? De sa att man inte kunde ha migrän varje dag. Hade man huvudvärk varje dag var det antingen spänningshuvudvärk eller läkemedelsutlöst huvudvärk.

Diagnosen Kronisk Daglig Migrän

Först när jag 2003 träffat en hyrläkare från Köpenhamn, Søren Mau, fick jag reda på att man internationellt antagit Kronisk Daglig Migrän som en diagnos (IHS – International Headache Society). Äntligen erkändes möjligheten att man faktiskt kunde ha daglig migrän. Att bevisa det krävde dock en stor ansträngning, man skulle behöva avgiftas under 2–3 månader. Vem som helst kan räkna ut att det vore ett stort ingrepp i ens liv som dessutom med stor sannolikhet skulle innebära mycket smärta.

Jag har sedan dess ansett att jag har kronisk, daglig migrän, men jag har inte kunnat motivera mig till att genomföra en sådan här lång avgiftning. Jag har en gång  (i övergången till triptaner) på eget initiativ gjort en avgiftning från Treo Comp (acetylsalicylsyra, koffein och kodein) på två veckor. Min migrän kom snabbt tillbaka (men jag har aldrig tagit Treo Comp sedan dess). Precis lika snabbt som den kom tillbaka när jag slutade att amma. Jag har aldrig kunnat acceptera att min dagliga migrän utlöses av läkemedel.

Någonstans i allt det här fanns den eviga frågan: när var det som läkare började anse att triptaner ger läkemedelsutlöst huvudvärk/migrän? Och på vilka grunder?

Ingen har ännu bevisat att triptaner ger läkemedelsutlöst huvudvärk

Nu i augusti 2019 googlade jag för att hitta mer information om triptaner och läkemedelsutlöst huvudvärk, eller som det heter på engelska: MOH = Medication Overuse Headache. Döm om min förvåning när jag hittade en blogg skriven av läkaren Alexander Mauskop. (Läs mer om hans meriter här!) Han skriver att läkemedelsutlöst huvudvärk är en myt. De enda substanser som bevisligen ger läkemedelsutlöst huvudvärk är koffein och kodein. Det är allt.

Dr Alexander Mauskop

Dr Alexander Mauskop har forskat om migrän i mer än 30 år och driver en huvudvärksklinik i New York.

Jag blev så upprörd när jag läste detta! Det rörde upp en massa känslor, däribland ilska. För VARFÖR vill läkare så gärna plåga sina migränpatienter med att avgifta dem i allt från 2 veckor till 3 månader, om det inte ens gick att bevisa att triptaner ger läkemedelsutlöst huvudvärk? Det är faktiskt inte klokt.

Jag kontaktade doktor Alexander Mauskop och han var vänlig nog att tipsa mig om en artikel i tidningen Neurology skriven av doktor Elizabeth Loder, tidigare president i American Headache Society, samt Ann I. Scher och Paul B. Rizzoli, (artikeln kostar $39 att ladda ner i sin helhet). Den handlar i korthet om att de undersökningar som påstås visa att triptaner och andra smärtstillande läkemedel ger läkemedelsutlöst huvudvärk är bristfälligt gjorda och enligt gängse vetenskapliga tillvägagångssätt borde de aldrig ha accepterats som bevis.

Tar du mycket medicin därför att du har migrän eller får du mycket migrän därför att du tar medicin?

När de gått igenom undersökningarna drar de slutsatsen att det bara är ett litet fåtal av dem som genomgår avgiftning från akut medicin (olika typer av smärtstillande samt triptaner) som upplever någon förbättring. De har också sett att det är en stor andel patienter som avbrutit sin avgiftning och därmed hamnar utanför testresultatet. Det finns anledning att tro att de som avbrutit är de som har störst problem med migrän och huvudvärk. Av flera skäl ifrågasätter de starkt värdet av avgiftning. 

De menar också att det är svårt att svara på frågan om hög medicinering beror på att patienten har läkemedelsutlöst huvudvärk eller om patienten helt enkelt har så mycket migrän och huvudvärk att de faktiskt behöver all den medicinen.

Det har till och med gjorts två randomiserade placebo-kontrollerade studier som visade att migränpatienter som dagligen tar acetylsalicylsyra snarare blev bättre än sämre. Ja, läs gärna det en gång till.

Två andra studier visade att det inte finns något samband mellan kontinuerlig eller frekvent medicinering mot annan värk än huvudvärk och utveckling av kronisk huvudvärk. Så, varför skulle just personer med migrän få läkemedelsutlöst huvudvärk av acetylsalicylsyra?

Migräniker utsätts för onödigt lidande

Med de mest generösa tolkningarna av forskningsresultaten skulle man möjligen kunna komma fram till att det går tre i onödan torterade patienter på varje patient som eventuellt blir hjälpt av avgiftning.

Tänk dig att man skulle utsätta astmapatienter för ”avgiftnings-behandling” genom att ta bort deras läkemedel, enligt tesen ”du har tydligen utvecklat svår astma på grund av att du tar så mycket läkemedel mot astma”. Därefter en period på 2–3 månader utan medicin och inhalator. Vem skulle ens komma på tanken?

Avgiftning för personer med hög medicinkonsumtion och daglig huvudvärk är en metod som illa balanserar lidandet mot den påstådda fördelen, ändå säger läkare till patienter att ”om du inte avgiftar dig kommer jag att sluta att skriva ut din medicin”. 

Skuld och skam

Den här synen om att det är patienten själv som orsakar sin egen huvudvärk genom att ta för mycket medicin, skapar helt i onödan skuld och skam hos patienten. Kanske försöker man klara sig med mindre medicin, misslyckas och skäms. Samtidigt har då läkarna elegant flyttat skuldbördan från sig själva.

Avledning av uppmärksamheten

Vad värre är hamnar fokus för behandling fel om man enögt riktar in sig på att avgiftning är det viktigaste. Istället borde man rikta in sig på att hitta andra sätt att hjälpa patienterna.

Dr Elizabeth Loder

Elizabeth Loder är en av författarna till artikeln som nämns i texten.

Hur har idén om avgiftning kunnat få så starkt fäste?

Varför ställer sig läkarkåren inte lika kritisk till bristfällig forskning om avgiftning, som de gör till mycket annat? Artikelförfattarna anger två huvudskäl till detta.

Till att börja med så verkar det ju stämma att man får mer huvudvärk och migrän av att ta mycket medicin, eftersom de som har mycket huvudvärk och migrän förstås tar mycket medicin. 

Om de sedan låter patienten prova förebyggande mediciner och dessa inte hjälper, ja då ligger det nära till hands att påstå att de förebyggande medicinerna inte fungerar därför att patienten utvecklat läkemedelsutlöst huvudvärk. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar.

Självklart är det inte bra att ta mycket medicin, men oavsett det är idén om läkemedelsutlöst huvudvärk kraftigt överdriven.

Författarna avslutar med att skriva att idén om läkemedelsutlöst huvudvärk har tagits emot alldeles för entusiastiskt och borde betraktas med större skepticism. Det är varken intellektuellt ärligt eller rättvist mot patienter att påstå att bevisen är starka. Istället bör man helt enkelt betrakta förekomst av daglig huvudvärk som ett tecken på att patienten har huvudvärk som är svår att kontrollera. 

Det enda som går att bevisa är att koffein och kodein ger läkemedelsutlöst huvudvärk

För alla de läkemedel som ingår i gruppen NSAID – Nonsteroidal anti-inflammatory drugs eller Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, gäller att det inte ännu har bevisats att de ger läkemedelsutlöst huvudvärk. Här ingår exempelvis acetylsalicylsyra (ex Magnecyl), ibuprofen och naproxen.

Men så snart du dagligen tar ett kombinationspreparat som innehåller koffein och/eller kodein kommer du sannolikt att få läkemedelsutlöst huvudvärk. Skippa alltså sådana tabletter som Treo, Treo Comp, Bamyl S koffein och Citodon, samt sluta med kaffe, Cocacola och te – eller välj koffeinfria alternativ (teer har olika mängd koffein beroende på sort; svart, grönt, vitt eller rött).

Men det är väl farligt att ta triptaner ofta?

Trots all denna häpnadsväckande information funderade jag ändå på om långvarigt intag av triptaner kunde ha dolda biverkningar, så att det exempelvis påverkar hjärta och kärl. Jag ställde frågan på Alexander Mauskops blogg och han svarade:

”Nej det finns inga bevis på att långvarigt användande av någon triptan har dålig inverkan på hjärta eller andra organ. Triptaner ska inte tas av personer som har problem med hjärta eller kärl, men triptaner orsakar inte sådana problem.” Tack för de lugnande orden Alexander Mauskop!

Vägra avgiftning från triptaner!

Min egen slutsats av all denna för mig nya information är att jag självklart kommer att fortsätta att kämpa för att minska min migrän. Den kampen har jag fört sedan jag var 20 och mitt mål är att bli kärnfrisk innan jag dör. Däremot kommer jag att fortsätta att vägra avgiftning från triptaner. Jag är en envis typ.

 


Vill du läsa mer?

Jag rekommenderar följande blogginlägg av doktor Alexander Mauskop:

How much sumatriptan or other triptans is too much?

Medication overuse (rebound) headache is a myth

Daily use of triptans

0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *